Gäsp! Klockan visar läggdags så vi lägger oss. Jag är trött och tycker att det skall bli skönt att lägga sig, men så fort huvudet träffar dynan vaknar jag till, känner stressen komma krypandes, hjärtat som bankar och jag får inte sömn. Skulle det här bara hålla på i typ 15 minuter så skulle det inte vara så farligt, men när det tar närmare två timmar före jag verkligen somnar så är det inte bra. Varför det nu igen blivit så svårt för mig att somna vet jag inte, men roligt är det inte. Jag försöker tänka positiva tankar, tänka på hur skönt det är att ligga där i sängen med huvudet på dynan, att det inte gör något fast jag är lite trött följande dag, men ingenting hjälper. Hjärtat bankar på och stressen sprider ut sig i hela kroppen. Sen känner jag att sömnen sakta kommer. Jag njuter, njuter av den härliga sömnkänslan, håller precis på att försvinna ut i drömmarnas värld, och så ett litet ljud eller något annat lika obetydligt och jag är vaken igen och stressen har tagit över. Att Linnea dessutom vaknade kl. 02 i natt och inte ville somna om gör inte saken bättre. Hade då sovit ca. 2 timmat och var äckligt trött och Linnea bara skrek och ville inte somna om. Mer än två timmar senare somnade hon bredvid mig och PK låg på soffan. Tur så vaknar inte Linnea sådär varje natt så det är nog inte det största problemet. Men varför kan jag inte somna på mindre än två timmar? Dricker godnatt te om kvällen i hopp om att det skulle hjälpa, något jag tyckt det har gjort tidigare men nu verkar det inte ha effekt längre. Så ifall det är nån där ute som känner igen sig och har något tips om vad jag kan göra för att somna lättare så dela gärna med dig! Hälsningar en småningom desperat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar