Bara ett tomrum kvar

Det var det. Happy hann nog inte ens förstå vad som hände. Inte jag heller för den delen. Först kändes det som en lättnad, men sen kom paniken när vi kom hem. Ingen Happy som ligger och sover i sin stol, ingen Happy som kommer och möter en när man kommer hem, ingen Happy, ingen Happy, aldrig mera Happy. Nu är bara illamåendet och tomrummet kvar. Känner mig ihålig. Vad nu liksom, vad kommer nu? Världens bästa Happy. Min älskade lilla Happy. Sitter här som i en dimma, förstår ingenting nu mera. Vila i fred min älskade Happy!! Vi kommer aldrig glömma dig, du kommer alltid vara i våra hjärtan. Att en hund, en liten hund, kan göra så stort intryck och lämna så djupa spår. Men du var ingen vanlig hund, du var Happy.