Livet måste gå vidare

Vi satt igår och diskuterade det här med hund med PK, om vi skall ha en eller inte. Jag har haft hund sen jag var tre år gammal, så tanken på att jag inte skall ha hund mera känns jätte främmande. Jag har dessutom haft otroligt mycket glädje av mina hundar. De har varit mina bästa vänner, snälla, trogna och så fulla av kärlek. Jag vill därför att Linnea också skall få uppleva det, ha en bästa vän som hon växer upp med. Visst kommer det vara tufft i början med både valp och baby, men samtidigt så har vi ganska bra rutiner med Linnea nu så att få en valp in här i huset skall nog gå riktigt bra. Ja, sen kommer det problemet hur man skall skilja på "barnens" leksaker. DET kommer inte bli lätt. Troligtvis kommer de att dela leksaker i början i alla fall. Men när valpen kommer vet vi inte. Vi vill höra oss för, se lite runt och göra det ordenltligt, inte ta första bästa valp vi hittar. Det blir nog en staffi igen, men kanske en brun den här gången. Det skulle i alla fall PK vilja ha.